Flyttkarusell

Barnarbete

Pappa fortsatte sin berättelse, och nu hade familjen kommit till Håksberg utanför Ludvika. Året var 1914.

-    Det var ju mycke´ björkskog där, och dom hade byggt kåkarna så det nästan såg ut som dom var utslängda i skogen. Dom hade ju huggit ner en massa björk också. Och jag minns att vi fick jobb där. Vi fick en krona om da´n.

-   Var du tio år då?

-    Jaa, och det var bra betalt de´! Vi fick gå om dagarna och dra ris. Det var några gamla gubbar som kvista och såga stammarna och la´ upp dom i travar. Och riset det fick vi släpa iväg till olika ställen där dom brände det. Se´n vet jag att vi va´nästan fjorton da´r,   om inte mer och satte tallfrön. Det va´ första sommar´n, sen andra sommar´n vart jag nerskickad till malmvaskningen.

-    Bodde ni kvar där då också?

-    I Håksberg ja. Och då var det i malmvasken. Den där gruvan låg inte i själva Håksberg. Nästa samhälle norrut heter Gräsberg, och den här gruvan låg på skogen mitt emellan de här två orterna. Den låg just i dom trakter där Dan Andersson va´ uppväxt.

Malmvaskning skedde till en början under bar himmel, men med tiden i speciella skrädhus, där man tippade malmen från gruvan direkt nerpå ett sorteringsband. Skrädningen var ett hårt och tungt arbete. Det innebar att man slog sönder varje malmstycke med en slägga och sorterade malmen för hand.  När malmen var sorterad i tre kvaliteér transporterades den vidare ut till järnvägsvagnarna som stod klara att ta emot malmen. Det här arbetet sköttes huvudsakligen av kvinnor och barn.

Pappa fortsätter:

-    Se´n kom vi därifrån till Grängesberg, och det var den jävligaste tiden. Ingen mat och ingenting, det var krig och så gick ju spanskan också. Fan, folk dog som flugor. Tänk va´ massor av folk som dog då!

Första världskriget varade mellan den 28 juli 1914 och den 11 november 1918. Det var den dittills största världsomfattande konflikten. De industrialiserade länderna mobiliserade sina resurser och utrustade stora delar av sin befolkning med moderna vapen. Resultatet blev katastrofalt. Fler än 10 miljoner människor miste livet och ännu fler sårades.
Sverige var, liksom Danmark och Norge, neutralt under första världskriget. Finland tillhörde Tsarryssland sedan 1809. Detta innebar att Sverige hade en landgräns mot Ryssland som var en av de krigförande stormakterna i det stora kriget. Det fanns en stor rysskräck bland svenskarna och en tyskvänlighet, framförallt i borgerliga kretsar.

Spanska sjukan, eller spanskan som pappa omnämner, var en ovanligt svår och dödlig form av influensa som spreds över hela världen i slutet av och strax efter första världskriget. De flesta dödsoffren var unga vuxna som i övrigt var friska, i motsats till övriga influensaepidemier där det ofta var gamla, sjuka och barn som drabbades. I Sverige dog 35 573 personer i influensan under åren 1918-1920 enligt den officiella statistiken.

Norrland blev särskilt svårt drabbat av epidemin. I begravningsboken för Arvidsjaur står "Spanska sjukan" som dödsorsak sida upp och sida ner.

-    Vad gjorde farfar då?
-    Jobba i gruvan.
-    Men eftersom ni flytta så mycket hela tiden.
-    Jaa, det fanns gruvor överallt då. När han lessna på ena gruvan då flytta han bara till nästa.
-    Men det kan väl inte ha varit så mycket roligare i någon annan gruva?
-    Neeej, man tycker det. Vi for som skojare. Och för morsan att ta reda på allt, och hålla reda på alla ungar. Och du vet, han va´ en så´n där människa som aldrig tänkte på hur andra människor hade det, utan bara på hur han själv hade det! Om det var nå´t som inte gick hans väg, så stack han iväg nå´ra da´r, och så ordna han jobb och bostad. Se´n kunde han komma hem på kvällen och säga att, i morgon flyttar vi!