Guldkorn i tillvaron

av allehanda slag har jag varit med om. I söndags åkte jag in till stan på retreat i St Larskyrkan. De här retreaterna är verkligen en lisa för själen. Efter gemensamt fika och en kort andakt gick vi in i tystnaden. Retreaterna leds av en präst, en diakon och av husmor på kyrkan. De har ordnat så fint, med sköna platser där man kan sitta/ligga. Böcker och tidningar är framlagda och i ett rum finns papper och färger för den som vill måla. Drycker och frukt står framdukat under hela retreaten.

Härom dagen fick jag en inbjudan till retreat från Svenska Kyrkan. Under många år har de anordnat retreater, en dag på våren och en på hösten. Eftersom lokalerna där det äger rum har renoverats så har det varit något års uppehåll, men nu är det dags igen. Den här gången förkortat till eftermiddag/kväll. Har inte bestämt mig för att gå ännu, men det är en otroligt fin upplevelse.

Retreat, och jag hade sökt mig ner till den gamla bron mitt i forsen. Jag var/är fascinerad av älven. Det öronbedövande bruset från vattnet, som slår mot stenarna, det vilda vattnet som rusar fram, från att lite högre upp ha varit en spegelblank yta som övergått i ganska små och mjuka vågor, till att bli vredgade vattenkaskader. Vilken styrka! Den styrkan vill jag äga!                                                                                                                                                                                   ...