söndag 28 februari 2021

Tallplanteraren

 

Ja, mitt allra första jobb var som tallplanterare. Det var under några veckor på sommarlovet, och jag kan lova att det inte var ett avundsvärt jobb. För det första fick man stå nedböjd hela tiden, plantorna skulle vara på ett exakt avstånd från varandra, och händerna blev helt sönderrivna. Som tur var så var man ung! Jag tror inte ens att vi hade kul på rasterna, för då hade man så ont överallt, och dessutom hann man inte lära känna sina arbetskamrater så bra. 

Under några jullov jobbade jag Tempo. Där fick jag hjälpa till på lagret, plocka i kassar åt kunderna och slå in paket ibland. Det var ganska kul! På den här tiden hade man ju långstrumpor i ylle, och när det var riktigt kallt så tog man på sig dom ovanpå nylonstrumporna. Tänk er min skam, när jag jobbade uppe i varuhuset, och plötsligt upptäckte att jag bara tagit av mig den ena yllestrumpan. Den var dessutom gul! Som tonåring tror man ju att alla har koll på just mig! 😳 Vilken skam och nesa!!


Mitt första "riktiga" arbete var som rit- och kartbiträde (jo, det hette så) på kommunen. Jag utbildade mig till kartritare och arbetade som det tills allt började bli datoriserat och man inte längre kunde se vem som ritat en karta. Det blev 15 år på lite olika platser i landet. 

Även om det inte direkt var skattkartor jag
ritade så kunde jag göra det i mitt nästa yrke!

Jag bestämde mig nämligen för att utbilda mig till förskollärare. Mätningspojkarna på kontoret frågade varför jag skulle byta, och jag sade till dom: "Tänk er att komma till jobbet varje dag och det kommer små människor och kramar om en!" Varpå de svarande att dom var ju inte så små, men nog kunde de se till att jag blev kramad varje morgon alltid! Dom saknade jag faktiskt, för vi hade så många tokiga upptåg för oss!


Efter ett antal år inom barnomsorgen tog jag ett vikariat på ett behandlingshem för tonåringar. Där fick jag så småningom en fast tjänst. Men som så ofta förr så smög sig känslan på att jag inte kunde tillräckligt. Så då började jag på socialhögskolan i Stockholm. Under tre terminer, av sju, arbetade jag 70 % på behandlingshemmet, och grundlade där min tid som utbränd, många år senare. 

Redan under utbildningen bestämde jag mig för att jag bara skulle arbeta med förebyggande arbete inom socialt arbete, och det har jag hållit fast vid. Det finns inget tyngre och mer otacksamhet arbete än det där man blir tvungen att bryta in i familjernas liv därför att lagarna säger så. Dom som arbetar med det har det absolut tyngsta och svåraste arbete man kan tänka sig. Och dom får ta sååå mycket skit, trots att dom egentligen gör ett otroligt jobb för det mesta! All heder åt dom!


Själv har jag jobbat som behandlingsassistent, skolkurator, familjebehandlare och gruppledare i olika samtalsgrupper. Hela tiden inriktat på barn, tonåringar och föräldrar. Och det har varit fantastiskt roligt!


Överhuvudtaget har jag trivs otroligt bra på alla mina jobb, bortsett från tallarna då. Mitt arbetsliv har var utvecklande, stimulerande men också oerhört roligt. Och allra bäst har det varit på arbetsplatser där det jobbat både män och kvinnor. Jag vet också att de vi arbetat för, både barn och föräldrar, känt av när arbetsgruppen fungerat bra. Det har jag fått åtskilliga bevis för faktiskt. Och bara det är stimulerande!

Jag är också utbildad Taktil Massör och Avslappningslärare. Utbildningar som jag faktiskt tagit in, med gott resultat, i mitt arbete. Bara att se en förälder, som haft svårt för beröring, krama om sitt barn, efter några gångers massage. Det är värt all möda i världen! Så ja, jag har haft världens bästa jobb!!

¤¤¤¤¤¤¤










 

fredag 26 februari 2021

Fem en fredag v. 8: Teambuildning

 

1.  Vilket var ditt första jobb?
Tallplanterare under ett sommarlov.

2.  Vad läser du just nu?
Ett hem med omtanke 
med underrubriken
Hållbar och miljömedveten inredning

3.  Har du någon gång träffat någon känd person?
Roland Cedermark! 😁

4.  Vilken talang skulle du helst vilja ha?
Kunna sjunga och spela gitarr

5.  Vad var det första du köpte för egna pengar?
Två veckade kjolar

¤¤¤¤¤¤¤

Ha en underbar helg! 

torsdag 25 februari 2021

Vilse i pannkakan

Är det någon som minns det barnprogrammet? Var ingen favorit bland oss vuxna, men ett och annat barn kanske gillade det. Dock inte min son. Men att vara vilse i pannkakan är nog inte lika skrämmande som att gå vilse i skogen. Och då ha jag kommit till den sista av elisamatildas fredagsfrågor från förra veckan: Om du gick vilse i en skog utan karta och kompass, skulle du då kunna hitta ut? Och mitt svar blev otvivelaktigt NEJ!


Jaa, så skulle det absolut vara för mig. Även med karta och kompass! Och jag borde kunna hålla reda på väderstrecken då jag i grunden är kartritare. Jag har t.o.m. ritat en orienteringskarta! Men det är vitt skilda saker att hålla reda på väderstrecken på en karta och i den vilda naturen! Jag älskar att knalla över stock och sten, insupa den härliga doften av skog. Men det nöjet avstår jag helt ifrån om jag inte har sällskap av en Skogs-Mulle. Eller möjligvis att jag gör det om det är ett spår upplagt i skogen. 

Och skulle det vara så att jag hamnade där ändå, så gör jag precis som jag lärt många barn under årens lopp. Jag kramar ett träd! Och jag gillar ju att kramas! 


Som någon kanske märkt så svarade jag väldigt kort på elisamatilda.se:s frågor i fredags. Sedan har jag gått närmare in på en fråga/dag. Ville bara se hur det funkade. Jag kan nog tycka att fantasin för nya inlägg börjar tryta så här långt i pandemins spår. Livet är liksom inte så innehållsrikt längre! Men det här har känts kul! 

onsdag 24 februari 2021

Köper något annat

Njaaa, det stämmer ju inte riktigt! Att jag köper något annat om jag inte hittar varken det jag ska ha, eller någon personal att fråga. Jag letar envist vidare och frågar också andra kunder om dom vet var varan finns. Innan jag ger upp lyckas jag nog hitta en expedit också, om det vill sig väl. Men det kanske inte är så lätt i dessa tider!


Men snart kanske vi inte behöver leta efter personalen i butiken. 
Den interaktiva butiken erfordrar ingen personal!
Genom ett system som bland annat består av sensorer, streck-
koder, ansiktsigenkänning, kunddata och program kan
kunden på bildskärmar få riktade erbjudanden under sin tid i butiken,
Finns det dessutom terminaler för självskanning 
så behövs det väl snart ingen personal! 


En strålande framtidsvision eller en sorglig utveckling?

Jag trängtar efter människor!







tisdag 23 februari 2021

Röksignaler

När mobilen inte fungerar sänder jag röksignaler 
om jag vill ha tag på någon!

 

Nej, riktigt så är det ju inte! När jag växte upp hade vi inte telefon i familjen. Det skaffade jag mig först när jag flyttade hemifrån. Och på något sätt fick man alltid tag på den man ville även innan. Vi hade inte bil heller, och trots detta så fick man alltid uträttat det man ville. 

I dagens samhälle kan man nog inte riktigt fatta det! Nu blir folk väldigt bekymrade och undrar om det har hänt något om man inte svarar i mobilen på en gång. Och jag är en så´n som inte gör det! Jag kan ha den ligga i väskan, eller också hör jag den helt enkelt inte. När jag gör något särskilt stänger jag helt enkelt av ljudet. Jag kan ju ringa upp senare när jag kollar om någon ringt. Upprörande va?! 😆

Men om det nu var något viktigt som hänt/skulle hända och mobilen lagt av! Ja, då går jag väl in till grannen och lånar hennes, eller också tar jag bilen och uppenbarar mig personligen! Svårare än så är det inte! En av få gånger då jag uppskattar att ha mobilen med mig är om det skulle hända något med bilen när man är ute och far. Det har det faktiskt gjort en gång. Jag körde i diket! Ringde efter grannen!

Och finns det något värre än när folk pratar vitt och brett i sina mobiler överallt? Dessutom har de ofta högtalaren på så att alla kan höra den de pratar med också. Pinsamt tycker jag! 

Neej, då är röksignaler att föredra! Och i vissa samhällen har det ju faktiskt fungerat tidigare. Enligt Wikipedia så är röksignaler en sorts visuell kommunikation som kan användas över relativt långa avstånd. Det är en av de äldsta kommunikationsmetoder som människan har. Men inte helt lätt att använda sig av! 😄


Genom att täcka över en brasa med en filt och snabbt dra bort den kan en rökpuff skapas. Med lite träning kan man styra rökpuffarnas storlek, form och timing. Rökpuffar kan observeras från långa avstånd och är tydliga för den som kan se dem. Detta gjorde att signalstationer ofta placerades för att maximera synavståndet.

För flera tusen år sedan användes röksignaler i Kina av soldater vid Kinesiska muren för att varna varandra när anfall upptäcktes. Signalerna skickades från torn till torn. På detta sätt kunde meddelanden skickas upp till 750 km på några få timmar.

De nordamerikanska indianerna har också kommunicerat med röksignaler. Varje stam hade i princip sitt eget signalsystem.

I dagens samhälle används röksignaler i samband med konklaven, det vill säga vid valet av ny påve i Vatikanen. Valsedlarna från en icke framgångsrik valomgång blir enligt tradition uppbrända tillsammans med våt halm. Då bildas svart rök som kan ses utanför Sixtinska kapellet. Är valet framgångsrikt blir valsedlarna däremot uppeldade tillsammans med torr halm, och bildar då vit rök. Det gör att den vita röken signalerar att en ny påve är vald och detta kan ses av de väntande grupperna utanför kapellet. Eftersom rökfärgen inte alltid var lätt att tolka har det i modern tid använts kemikalier för att skapa den vita eller svara röken. (Allt detta enligt Wikipedia)



Det är en evinnerlig tur att vi kan kommunicera med
varandra, vilket sätt vi nu än använder. Ett annat sätt, 
som nästan helt försvunnit, är att skriva brev.
Tänk att få ett handskrivet brev i brevlådan!
Jag har faktiskt fått två stycken under det senaste året,
och det är ren lycka! 😍






måndag 22 februari 2021

Låtsas som om det regnar

Jaa, vad gör jag om håret är blött och jag är på väg någonstans?
Jag låtsas som om det regnar! 
Med andra ord, jag låtsar som om ingenting hänt!


Fast det är en sanning med modifikation, för det skulle aldrig hända! Om jag vet att jag ska någonstans  så är jag alltid ute i god tid. Det skulle i så fall vara att jag hamnade i ett spöregn på vägen dit. "Men du skulle säkert ha ett paraply i väskan," skulle mina vänner säga nu! Och det är sant! Jag är ofta väl förberedd. Det är en form av trygghet!  Speciellt för oss med låg självkänsla!




söndag 21 februari 2021

Koka soppa på en spik

Eftersom jag utlovat ett recept på Spiksoppa, så kommer det här:

1 spik, 500 gr blomkål, helst färsk, 3 dl grädde, 2 buljongtärningar (höns eller grönsaks-), 6-8 dl vatten, salt & vitpeppar, färsk persilja

Koka blomkålen mjuk i buljong och vatten efter att först ha tagit upp spiken ur kastrullen. Ta undan några fina små buketter till serveringen. Tillsätt grädden och koka samman. Krydda om det behövs. Mixa soppan slät och låt den sedan vila till det är dags att äta den. Enkelt och gott!


Att koka soppa på en spik, är enligt Wikipedia, ett uttryck hämtat från en folksaga med samma titel. Folksagan handlar om en luffare som ber en snål gumma att bjuda honom på soppa. Luffaren har bara en gryta och en spik som han börjar koka soppa på, men frågar gumman om han kan få lite krydda till soppan. Genom att sedan fråga efter fler och fler ingredienser lyckas han till slut koka en ätbar soppa på en spik.

I överförd bemärkelse kan uttrycket bl.a. betyda att lyckas åstadkomma något av "ingenting" i en till synes hopplös situation. 

Så om mitt kylskåp är är helt tomt så ska jag nog lyckas få ihop till en soppa, även om jag inte använder mig av en spik!

Snart är det måndag! Hoppas ni får en trevlig vecka!
 

fredag 19 februari 2021

Fem en fredag v. 7: Problemlösning

1.  Vad lagar du till middag om du inte har något i kylen?
Kokar soppa på en spik.

2.  Vad gör du om håret är blött och du är på väg någonstans?
Låtsas som om det regnar!

3.  Om mobilen inte fungerar, hur får du tag i någon?
Sänder röksignaler!

4.  Vad gör du om du inte hittar något i en butik, och ingen 
personal finns i närheten?
Väljer något som jag hittar....

5.  Om du gick vilse i en skog utan karta och kompass. 
skulle du kunna hitta ut?
Neej!!

¤¤¤¤¤¤¤

Ha en trevlig helg!


söndag 14 februari 2021

Isterband! Mums!

Till er som inte gillar isterband (ja till er andra också) vill jag dela detta recept. Det är så himla gott! Men det ska vara Lithells Småländska Isterband. Många andra är så sura. Just tillsammans med de här gräddstuvade grönsakerna är det sååååå gott! 


Jag brukar förresten ha en duschmössa på mig när jag steker isterband (och kött också), för stekoset sätter sig så i håret. Sedan är det bara att hoppas att ingen tittar in genom fönstret! Men det är ju inte så troligt här ute på landet! 

Prova det här receptet!

fredag 12 februari 2021

Fem en fredag v. 6: Sinnen

 1.  Vad ser du till höger om dig?
Min kaffemugg

2.  Vad känner du med din vänstra fot?
En brödsmula från gårdagens mellanmål!

3.  Vad hör du utanför?
Absolut ingenting!

4.  Vad doftade senast gott från köket?
Stekt isterband

5.  Vad smakade du senast?
En pingvinstång Sur Smultron

¤¤¤¤¤¤¤

Och det enda jag hör just nu, är dunket i mitt huvud!

Ta´t lugnt!

Trevlig helg!



torsdag 11 februari 2021

fredag 5 februari 2021

Fem en fredag v. 5: Årshjul

och elisamatilda.se har funderingar runt vårt årshjul!

1.  Vilken månad tycker du alltid känns längst?
Utan tvekan november. Jag älskar hösten med alla dess färger och dofter, men i november har alla vackra färger oftast förvandlats till grått, svart, kala grenar som sträcker sig som fångande klor efter mig och min sinnesfrid. Har under de senaste 15 åren mer och mer börjat närma mig en höstdepression! Som tur är fyller min son år i november och även en del andra kära personer, och det får mig att tänka på att även denna månad har fört med sig ganska mycket gott! 

Det här är november månad för mig!

2.  Vilken tid på året går fortast?
Det är våren tycker jag. Den går nästan spårlöst förbi, och så plötsligt är det sommar.


3.  När på året är du som gladast?
Jamen det är ju på sommaren! Det är som om allting, inte bara växtligheten, utan också vi människor vaknar till liv och börja leva på något vis. Vi umgås på ett annat sätt, vi är ute i naturen på ett annat sätt. Allting känns så oerhört mycket lättare!


4.  Hur skulle ditt år se ut, vädermässigt om du fick välja`
Då skulle våren komma någon gång i början på mars och utvecklas så sakteliga fram till skolavslutningen då full sommar skulle råda. En lång och lagom varm sommar, med sol på dagarna och regn på nätterna. I slutet på september börjar träden så smått byta färg, och höstens hela färgprakt skulle vara enda fram till mitten på december. Och plötsligt när jag vaknar en morgon, så är hela världen (i alla fall i Sverige) vit! Snö och runt 5-6 grader kallt till i februari. Sedan när barnen haft sitt sportlov så börjar våren så smått spira. Och påskyndar våren genom att handla hem tulpaner. Det här låter väl bra!

Jag lockar fram våren med en kasse tulpaner

Det allra första vårtecknet brukar vara tussilagon.
Tänk så glad jag blir när den dyker upp vid vägkanten!

Blåsippan ute i backarna stå.....

Men farmor! Den är faktiskt fridlyst!

Och plötsligt är det sommar, och livet leker!

Så småningom övergår sommaren till höst, och nu njuter vi av alla underbara färger 
och doften av höst.

Och en morgon när jag vaknar är hela världen vit!

5.  Vilken är din favorithändelse som återkommer varje år!
Där är inte heller någon tvekan från mitt håll. Julen är verkligen det högtid som jag absolut inte skulle vilja vara utan. Och så har det varit enda sedan min barndom. Det är något alldeles speciellt. inte bara med julens budskap, för det tror jag att de flesta inte bryr sig ett dugg om, utan just det här med gemensakapen och glädjen. Man träffas och umgås med familjen, äter, spelar spel och bara är! Och alla ljus! Jag bara älskar julen! 


Det här var många år sedan, men mina barnbarn  
hjälpte koncentrerat till att klä min gran. Det var 
så underbart att se det färdiga resultatet. Nästan
alla julgransprydnaderna satt längst ner på granen!

Det var den finast klädda granen jag någonsin haft! 💖

¤¤¤¤¤¤¤

Ha en trevlig helg!


































 

onsdag 3 februari 2021

Låt värmen komma inifrån

 Det lät jag den göra härom dagen, för det var första gången på många år som 
jag eldade i min vedspis! Efter några dagar av -15 grader, var mitt kök och mat-
rum inte skönt att vistas i. Och ingen värme kom det inifrån mig själv heller!
Då gjorde jag slag i saken, och en ljuvlig värme spred sig i huset.


Idag är det bara -7, men man kan ju elda ändå! 😁