Åter i vardagen....

Efter en ofantligt fin resa till Taiwan är jag nu åter i vardagen. Besök hos audionom och tandhygienist väntar. Sådant som förvisso inte är särskilt kul, men jag är faktiskt jätteglad att dom finns. Och det politiska läget här hemma har väl förändrats en del den här veckan. Men för min del har förtroende för politiker drastiskt ändrats, till det sämre. Nu återstår att se hur de kommer att klara av det här. Klyshan "den som lever får se" passar bra in här! Till något helt annat, här kommer lite bilder från min resa tillsammans med sonen och hans familj.

Taiwan är min sonhustru Ssu-Pi´s hemland. Hennes föräldrar, Yu-Tso och Hao-Hsiung, kom till Sverige med sina fem barn någon gång i början på 1980-talet. Ssu-Pi var 10 år, och  näst yngst av syskonen. Föräldrarna arbetade på en släktings restaurang i Malmö, innan de öppnade egen restaurang, China Town, här i min hemstad. Restaurangen blev så populär att folk kom från grannstäderna för att äta Hao-Hsiung´s mat.

Flickorna turades om att servera på restaurangen, samtidigt som de utbildade sig. Så småningom flyttade tre av dem tillbaks till Taiwan, av olika anledningar. När sedan Hao-Hsiung drabbades av cancer återvände även föräldrarna till hemlandet. Kvar blev äldsta systern. Ssu-Huei, med familj, och Ssu-Pi, som då bodde i London.

Den första bilden från vår resa till Taiwan är på Ssu-Pi och hennes föräldrar och syskon. Det var så länge sedan som alla "barnen" var i Taiwan samtidig, så det var verkligen värt att dokumentera. Ingen vet när det händer igen! Dessutom var alla sju barnbarnen där (fyra från Sverige) samt de fyra mågarna. Tillkom gjorde också flickorna Ho´s pojkvänner Viktor och Viktor, samt jag.


 Foto: Mathias Hellquist

Förutom att träffa familj och släkt, som ju var den roligaste och viktigaste delen av resan, så åkte vi runt hela ön. Taiwan har en otroligt vacker natur, värdefulla konstskatter och en intressant historia. Jag kan verkligen rekommendera en resa dit! Människorna är dessutom otroligt gästvänliga och serviceinriktade. Och maten inte att förglömma! Taiwaneserna äter mycket och ofta. Kan inte begripa att de kan hålla sig så smärta. Men faktum är, att även där har det börjat dyka upp en och annan som inte håller vikten.

Taipei Zoo firade 105-års jubileum 2018
och där kunde man bl.a. se dessa vackra varelser. Ja, jag menar dom på bilden här under! 
(Fast dom på övre bilden är inte så dumma dom heller!) 😉

Den minsta lilla kusinen, Shin En, blev mäkta populär! Kändes skönt att inte vara de minsta längre?!



Trots att Taiwan är ett buddistiskt land, så har jag aldrig sett så mycket julglitter och pynt. Det råder religionsfrihet i landet, men den största delen av befolkningen är buddister, sedan finns det mindre grupper av kristna, muslimer och en del andra trosinriktningar. Men julpyntade gjorde man med den äran! 




Under vårt besök i Taiwan hyrde vi bil och åkte runt hela ön. Vi besökte museér, utställningar, nattmarknader, Nationalparker, utsiktspunkter, buddistiska tempel, restauranger, ja jag vet inte allt. Och vi var tre fullastade bilar! Så mycket kul vi hade!! 

Den här dagen hade vi styrt kosan mot Taiwans nordligaste punkt. Vi besökte Yehliu Geopark med dess märkliga och vackra natur. För mig som älskar stenar, stora som små, var det verkligen ett eldorado. Också City Gold Museum som vi besökte senare var värt att se.



 Visst är det ett märkligt landskap! Det är som stora svampar/pimpstenar som skjuter  upp ur marken.



Förutom att det är billigare att äta ute i Taiwan, så är det en hel del annat som också betingar ett helt annat pris än i Sverige, bl.a. glasögon. Då det uppdagats att Emil har dålig syn på långt håll, så uppsökte vi en optiker. Och bara det var ett nöje! Vi var åtta personer som invaderade den lilla optikerbutiken, och alla gjorde vi en synundersökning. Det var skratt och prat och kaffedrickande, och synundersökningen var dessutom gratis! Jag tror att personalen hade lika roligt som vi. Besöket slutade med att de fick sälja fem par glasögon.

   Foto: Mathias Hellquist

Här har vi kommit till Kaohsiung på vår resa. Kaohsiung ligger på den västra kusten, ganska långt söderut på ön. Vi hade planerat in ett besök på Historical Museum of Fo Guang Shan. Det här var en tisdag, och vad vi inte visste var att museét har stängt på tisdagar. Men tala om tur, för just denna tisdag inföll den 25 december. Och varje år detta datum, och bara här i Kaohsiung, träffas Gudarna för att fira och umgås med varandra. Då vallfärdar människor från hela landet hit för att hedra sina Gudar, och mitt i det hamnade vi. Både Ssu-Pi och jag blev väldigt berörda. Känslan är svår att beskriva. En dag att minnas!



Mathias och Emil framför the Fo Guang Big Buddha

Här har vi kommit till Taiwans sydligaste utsiktsplats i Kenting National Park. Här möts två hav, Stilla Havet och Indiska Oceanen. Vatten och stenar är något som aldrig slutar fascinera, och det gäller nog inte bara mig.




Även denna gång gjorde vi ett stopp i Xiaoyeliu för att se de fantastiska klippformationerna och den här gången gick jag, till skillnad från förra besöket, också över bron som går ut till den lilla klippön mitt i vattnet. På väg därifrån hamnade vi i ett regn- och blåsväder utan dess like. Innan vi kom in i skydd på den lilla restaurangen hade vi hunnit bli genomböta. Det är också ett sådant där minne som kommer att finnas kvar!




Foto: Mathias Hellquist

Jag väljer att avsluta min reseskildring i Beitou, som ligger en bit utanför Taipei. Vi tog T-banan dit. Det var många intressanta saker att titta på där, och själva platsen kändes avslappnad på något vis. Vi besökte bl.a. Beitou Hot Spring Museum, där barnen slappnade av i det japanska rummet och sedan gick vi upp till Thermal Valley och de varma källorna där. Hela den här resan har varit så händelserik och rolig, så jag skulle kunna orda om den hur länge som helst och även dela med mig av de över 300 bilderna som jag tog, så därför väljer jag att avsluta den här.

































Kommentarer

  1. Åh, vilken resa ni varit på! Att dessutom åka tillsammans med de som kan språket och kulturen gör det ju ännu mer givande. Föresten, kunde dina barnbarn prata mandarin med sin mormor o morfar?
    Jag tar gärna en stunds ytterligare reseskildring tillsammans med dig och de 300 bilderna, 😊.

    SvaraRadera
  2. Ja, det har varit en otroligt kul resa, och speciellt då det alltid var någon av Ssu-Pi´s syskon med familj som var med. Och hela familjen är så rolig!! Emil och Emma (och Mathias) läser mandarin i Stockholm varje lördag. De klarade sig jättefint, och Emil var min och mormors tolk när vi ville prata med varandra!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Ensamhet...

Fem en fredag v. 4: Isbrytare

Måndagstankar i v. 30