Nu ére sluuut.......

sportlovet alltså! Vad fort det gick! Varje morgon (i 10-taget, vilket är morgon för mig) har jag åkt in till mina barnbarn i stan för att tillbringa dagen med dem. Det är en förmån som jag har nu på äldre da´r, att få vara nära Emil och Emma. Mathias, deras pappa, jobbar oftast hemifrån. Det innebär  just att han jobbar, sitter i telefonmöten och så. Därför kan han inte ägna sig åt barnen under arbetstid. Ssu-Pi, barnens mamma, arbetar på en bokföringsbyrå och den här årstiden är det väldigt svårt för henne att ta ledigt. Vilken tur för mig! Då får jag vara med barnen!

Egentligen har vi inte gjort så väldigt mycket. Tyvärr så försvann snön här just till sportlovet. Det ligger i små gråa högar här och där. Samtidigt så tror jag att barnen tycker det är skööönt att bara få vara. I vanliga fall går de i skolan hela veckan med allt vad det innebär av läxor och prov. Dessutom har de aktiviteter på kvällarna. Nu har deras föräldrar begränsat aktiviteterna, men båda går på Aikido en gång i veckan, och Emma dansar med Street Feet en kväll. Emil spelar också gitarr, men det är under skoltid. Och alla lördagar åker familjen till Stockholm och går på Mandarinskola. Ssu-Pi passar på att träna när de övriga har lektioner. Så det är fullt upp! Då är det skönt att bara få vara ibland!

Två av dagarna har de haft besök av kompisar så då blev det både studsmattehopp och besök på både Emils och Emmas skolor. Vi har också haft tävling om vem fick mest rätt genom att, med förbundna ögon, smaka på olika saker som jag gav dem och sedan tala om vad det var. Och det var inte lätt, men ganska kul tyckte de.

Vår kommun anordnar en del aktiviteter men mycket var beroende av snö i år, och det var ju svårt! Även Svenska kyrkan har aktiviteter, och dem har vi deltagit i under ganska många år nu.


Men då är det ju också det här med olika åldrar. Emil, 12 år, ville gärna åka till Tom Tits, medan Emma, 9 år, tyckte att där hade vi ju varit så många gånger. Henne kan man inte lämna ensam hemma och hur kul är det att åka med någon som inte är intresserad, så det skippade vi. 

Bestämde att vi skulle gå till badhuset på onsdagen i stället. Men under natten hade Emma fått hosta och feber och höll sina föräldrar vakna under större delen av natten. De uttröttade föräldrarna gick till sina respektive arbeten för att vila ut lite! 😵

Vi hemmavarande spelade finns i sjön, målade lite mandala med akrylfärg, åt mat och lite Alvedon och en och annan godisbit. Jaa, vi hade det skönt i största allmänhet.



På torsdagen bestämde vi oss dock för att besöka Svenska kyrkan och deras skapardag. Emil tyckte att han nog var lite för stor för det, men denne flexible pojke sa att: "Jag hänger på!" Väl där målade vi Mandala-bilder med färgpennor och gjorde små broscher (Emma och jag) innan vi fikade. Det blev en trevlig liten stund ändå.

Måste berätta att när vi gick från bilen till kyrkan tog Emma min hand, och helt automatiskt  tog jag Emils hand, men släppte lika plötsligt då jag kom på att han ju faktiskt snart är tonåring. Då kan det vara "skämmigt" att hålla någon i handen. "Men farmor," svarade Emil, "jag vill ju hålla dig i handen!" Och så tog han resolut min hand! Gissa om mitt hjärta flödade över! 💖


I kyrkan målade vi med färgpennor, men hemma hade vi också målat Mandala, och då använde vi oss av akrylfärger och penslar. Det var betydligt svårare, men blev väldigt bra. 
Naturligtvis var det också en del telefon- och paddaspelande under veckan. Det är dock begrän-
sat till högst två timmar/dag. 


I fredags skulle Mathias och Ssu-Pi vara lediga och hitta på något med barnen. Det blir spännande att höra vad det blev. 

Själv hade jag tid hos tandläkaren, där jag satt med vidöppen mun i två (2) timmar. En gammal rotfyllning skulle göras om, och det var inte lätt att få loss det gamla stiftet. Till slut lyckades hon och tanden är rensad. Nu ska jag gå med provisoriet i några veckor så att man är säker på att allt är rensat. 

Jag har en ung tandläkare, och jag tycker hon är fantastiskt duktig. Hon är inte rädd för att visa sig okunnig. Så fort hon är osäker på något så får en mer erfaren tandläkare komma och titta. Jag sade till henne att jag uppskattade det mycket. Hon svarade att det var bästa sättet att lära sig, att fråga dem som har mer erfarenhet. Vilken klok ung kvinna! Jag undrar om en ung man skulle resonera på ett liknande sätt? Det hoppas jag!


Fredagskvällen tillbringade jag framför TV:n. Jag har bara grundutbudet av kanaler, så det fick bli  På spåret, Skavlan, Svenska nyheter, lite god ost, vitlökskorv och en lättöl! Helst skulle jag velat ha ett glas vin, men jag nänns inte öppna en hel flaska för det.








Kommentarer

  1. Du har haft en innehållsrik vecka. Jag har haft mitt barnbarn boende här under lovet. Han är tonåring, och klarar sig själv, men tyckte ändå det var myssigt och slippa vara ensam hemma. Han stora hobby är fiske, och en dag tog hans pappa ledigt så de två åkte iväg och två dagar skjutsade jag honom och några kompisar till hamnen. De andra dagarna har vi bara slappat, för det behövs det med.

    SvaraRadera
  2. Det är lite underskattat det här med att bara vara. Själv tror jag att det är oerhört viktigt i dessa stressade tider. Visst är det härligt med barnbarnen! Jag hoppas att mina också vill fortsätta att vara med mig när de är i tonåren.

    SvaraRadera
  3. Tänk så härligt att få tillbringa en vecka tillsammans med barnbarnen. Jag har bara två barnbarn och de är uppvuxna på Sicilien, så dem har jag bara fått träffa någon vecka då och då. Nu bor de här på Gotland, men har blivit vuxna och barndomen är förbi. Där blev jag lite snuvad på konfekten.
    Kram, Ingrid

    SvaraRadera
  4. Det är underbart Ingrid! Jag höll också på att bli snuvad på konfekten. Min son med familj bodde i London i 11 år. När de skulle få sitt andra barn beslöt de sig för att flytta hem och bara några månader senare gick jag i pension. Känner mig så lyckligt lottad! Kram till dig!

    SvaraRadera
  5. Vilken fin vecka du fick med barnbarnen (o dom med dig 😊). Det är jätteskönt att "bara vara" även om barnen gärna vill ha en iPad i händerna när de vilar. Synd att vi inte bor lite närmare för då har vi självklart öppnat vinflaskan där på fredagkvällen och SVT:s utbud duger gott till mig med. Ett vinglas hade du ju verkligen behövt efter 2 tim i en tandläkarstol! Vojne, vojne, jag håller tummarna för fortsättningen.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Måndagstankar i v. 30

Röksignaler

Fem en fredag v. 8: Teambuildning