Bakgrundsbild

Nu har jag försökt att lägga in en ny bakgrundsbild i flera dagar. Jag trycker och jag blippar både här och där, men jag får inte ner den i storlek. Det vete fåglarna hur man gör, så nu får den vara som den är. Bilden tog jag i augusti förra året när jag var på husbilssemester med en god vän. Lofoten är ju annars ganska regnigt, men just den här första kvällen där, var så fantastiskt vacker. Vårt gemytliga grannland är vackert överhuvudtaget. 

I söndags var jag och min sonhustru på dansuppvisning med Street Feet, där Emma deltog. Emma är nio år, men det är dansare allt från tre till 20 år, som deltar i den här gruppen. Det är en otrolig dansglädje bland dom alla (förutom hos en liten tjej på 3-4 år, som helt enkelt stod där hon stod, och vägrade röra på sig!) Hon var helt underbar!





För ungefär fyra år sedan så slutade jag gå till frisören. Ska man ha en frisyr så måste man underhålla den ganska ofta, och jag ansåg mig inte ha råd till det. Under de här åren har min granne fått kapa håret rakt av, och så har jag satt upp det i en tofs bak i nacken. Behändigt och lättskött, om än inte särskilt vackert. 

Förra vecken blev jag emellertid så trött på mig själv, så när jag var in till stan smet jag in till min tidigare frisersalong och beställde en tid hos min frisör. När jag kom dit i måndags visade det sig att det blivit ett miss så min frisör var inte där. Eftersom man inte är så noga i min ålder, så sa jag att det går bra med någon annan. Och tänk, jag tyckte att det blev riktigt snyggt förstår ni, så jag har nog bytt frisör nu! 

Jaa, jag har massor med hår!

Det har blivit många resor in till stan nu. Idag var jag till audionomen för att kolla mina nya hörapparater. Då passar jag alltid på att göra en massa andra saker, som att tvätta bilen, åka till ÖB, och sist men inte minst tycker jag det är så kul med Second hand-butiker. Kupan, Röda Korsets butik, har inte öppet på måndag/tisdag, så idag blev det Brödet & Fiskarna, som också är en välgörenhetsbutik. Och kan ni tänka er, där hittade jag något som gjorde att både jag och biträdet fick gåshud på armarna!

För många, många år sedan, närmare bestämt 1964, flyttade jag hemifrån. Min första lägenhet bestod av ett rum och kokskåp, så det fanns inte så gott om utrymme. Det fanns en del saker som jag ville spara, så dom ställde jag upp på min mammas vind. Senare flyttade jag upp till norrland, och när jag återvände ett antal år senare så hade jag ju fått min son. 

Då kom jag att tänka på dom leksaker som jag hade uppe på mammas vind. Vi fick inte så mycket saker när jag var liten, så de betydde faktiskt mycket för mig. Det var bland annat en docka som jag fått när jag fyllde sex år, och som min "pappa" vunnit på lotteri, och så var det en liten soffa, två fåtöljer och ett litet bord till ett dockskåp. Mitt "dockskåp" var en fåtölj, som med fantasins hjälp blev ett hus med två våningar. 

Nu var det dags att hämta hem min barndoms leksaker, så kunde mitt barn också leka med dom. Men döm om min sorg när mamma berättade att hon hade gett bort sakerna till en familj som hon kände, och som hade många barn. Jag blev faktiskt väldigt, väldigt ledsen!

Idag, drygt 50 år senare, när jag kom in på Brödet och Fiskarna, stod de små fåtöljerna där. Dom stod alldeles ensamma på en hylla, inte bland leksakerna, och jag såg dom på en gång! Och jag VISSTE att det var mina! Jag vände och vred på dom, och under den ena stod KH. Det är mina initialer! Visst är det märkligt! Och jag känner mig jätteglad i hjärtat! Dom är små och fula, men dom hör till min barndom!



Lycka innebär att hitta ögonblick av glädje i dessa
alldeles vanliga timmar.
(Haemin Sunim)


Kommentarer

  1. Jag säjer bara, wow, vilken lycka!
    Kram på dej!

    SvaraRadera
  2. Två små fula fåtöljer i trä, och jag känner mig alldeles lycklig i hjärtat! Kram!

    SvaraRadera
  3. Vilken enorm tur att du hittade just dina fåtöljer igen. Jag hade samma modell till mitt dockskåp. Jag älskar med att fynda på loppisar. Det finns alltid något som sätter igång fantasin där, och så är det inte så himla dyrt. Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja men visst är det kul att gå på loppis och second hand! Ibland hittar man något, ibland inte. Men som du säger Gunnel, för fantasin hittar man alltid något. Jag köper ofta gardiner på Brödet och Fiskarna, då har man råd att byta lite då och då! Kram

      Radera
  4. Det är ju en fantastisk berättelse. Jag gläds verkligen med dig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Anna-Lena! Visst var det ett märkligt fynd? Ha det bra!

      Radera
  5. Men vilken solskenshistoria! Det var meningen att du skulle få tillbaka dina fåtöljer. Jag förstår din lycka. --- Ja, visst är det kul med loppisar! Man vet aldrig vad man hittar och det är just det som gör dem så roliga.
    Kram från norr!

    SvaraRadera
  6. Älskar loppisar! Kram till dig där uppe i norr!

    SvaraRadera
  7. mäh, det är ju som att leta en nål i en höstack! Hur kunde de stå där precis när du kom in för du är ju inte där och bevakar hela tiden och det var ju inte självklart att de skulle vara i "din" stad.
    Märkligt....men kul att du fick "tillbaka" dom.

    SvaraRadera
  8. Du blev jättefin i håret förresten 😊

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Ensamhet...

Fem en fredag v. 4: Isbrytare

Måndagstankar i v. 30