Tankar om ett och annat

Just nu är det mycket tankar som far runt i mitt huvud. Jag läser en hel del, och ofta är det där som tankarna kommer upp. Vid utrensningen av böcker dyker det alltid upp sådana som man nästan glömt bort. Hittade en hel del böcker om religion, främst kristendom och buddhism. Runt islam har jag bara Koranen, och en bok om profeten Mohammed. Det här är böcker som man kan läsa om och om igen, så de får stanna kvar i bokyllan.

Många av böckerna köpte jag i början på 2000-talet, då jag gick en BroBygge-utbildning på Betelseminariet i Bromma. BroBygge var en erfarenhetsbaserad deltidsutbildning med syfte att stödja och utbilda enskilda och grupper som sökte modeller för människor att mötas i gränslandet mellan kristen tro och andligt sökande i vår tid. Där gick människor från olika kristna samfund, från AA-rörelsen (anonyma alkoholister) också vi andra, som vi kan kalla för andligt sökande. En otroligt givande, lärorik och rolig utbildning! Vilka fördomar som kom på skam, hos oss alla faktiskt! Om varandra! Många härliga skratt men också tårar! 😄😪

För en del människor är religion ett känsligt ämne, och ofta något som man inte pratar om. Men alla tror vi väl på någonting?! Hur som helst så är det otroligt intressant och spännande. För många år sedan bad jag min sonhustru, som är buddhist, att berätta om sin religion. Hon svarade att de flesta buddhister vet inte mer om sin religion än vad gemene man här i Sverige vet om kristendomen. Man kan ritualerna och utför dem där de ska utföras, precis som vi gör när/om vi går i kyrkan. Men få vet egentligen varför de utförs. Och så är det ju!

Sedan många år har jag min lilla "husbibel": Allt du kan se när du saktar ner av Haemin Sunim. Han är zenbuddhistmunk, lärare och skribent, född i Sydkorea och utbildad i USA. Boken har underrubriken "Hitta lugn och ro i en hektisk värld". Den är indelad i åtta kapitel som behandlar olika delar av livet. Varje kapitel inleds med en resonerande text som följs av en rad enkla budskap - goda råd och visdomsord. Det är inte bara en gång som jag haft stor glädje och nytta av boken.

Bokens illustratör: Youngcheol Lee. I varje bild kan man någonstans hitta den lilla människan.

Som så många andra svenskar tillhör jag Svenska Kyrkan av födsel och ohejdad vana, och jag har aldrig haft någon tanke på att gå ur den. Men jag tycker att buddhismen är en varm, omslutande och förlåtande religionen. Den skambelägger aldrig människan på det sätt som både kristendomen och islam, i mitt tycke, ibland gör. I slutet av boken skriver Haemin Sunim följande:

Tron är övervärderad, medan utövandet av
tron är undervärderat.
Om vi betonar tron framför utövandet
förblir andligheten en ideologi, som skapar 
teologiska konflikter.

Men om vi fokuserar på att tillämpa lärorna
i våra vardagliga liv
inser vi att den kärlek Jesus lärde ut
inte skiljer sig från den medkänsla Buddha
lärde ut.
Om du vill se frid mellan skilda andliga vägar,
lev då som du lär.


Kommentarer

  1. Alla är vi olika som tur är. För min del är religion och politik två "ämnen" som jag kan väldigt lite om. Därför diskuterar jag aldrig varken religion eller politik.
    Det enda som jag kan säga och som jag vet att religion ofta för ont i form av blnd annat krig med sig, så...

    SvaraRadera
  2. Intressant inlägg, tänker ibland/ofta på tro- tro på något. En Högre Makt, större än jag själv. Tillsammans med andra i gemenskapen. Svaret som din sonhustru gav om buddhismen och jämförde med vad vi vet om kristendommen tycker jag rimmar väl. För vad vet vi egentligen? Vi tror kanske mer än vi vet? Och då tror vi ju? Boken du skriver om och sista verserna där ger fin eftertanke.
    Du skriver det andliga sökandet; nämner AA - och AL-ANON som jag en tid hade förmånen att komma i kontakt med. besöka kyrkorummet ger mig ro även om jag inte är troende på det sättet.
    Jag har ofta i vuxen ålder tänkt att jag skulle haft prsät som yrke. Men inte i överbevisat tro.
    Fint få läsa inlägget som ger fler tankar kring tro och andligheten. Känner igen frågorna, finner det här med existensen närvarande.
    Kanske blev det lite spretigt här men jag skrev efter som tanken kom när jag läste.
    Tack för dagens guldkorn! Ger eftertankar, landar tillsammans med tidiare tankar...

    SvaraRadera
  3. Det var intressanta tankar om ett och annat. Många gick ju ur Svenska Kyrkan i början av 2000-talet. Ibland kanske det var "kostnaden" som tog det beslutet även om jag tycker att den slanten kan komma många till nytta som har en djupare tro. Många finner ro i kyrkan o jag tycker nog att jag har råd att bidra till det och betala några skattekronor. Själv besöker jag inte kyrkan så ofta. Mina besök sammanfaller nästan alltid med något musikarrangemang - ja, förutom bröllop, dop o begravningar och där begravningar numera tenderar att bli flest för min del :-(
    Jag bor ju i en stad där hockeyn sätts högt upp o jag har ibland tänkt att för länge sedan gick folk i kyrkan - nu går man och ser hockey. Båda tiderna gav och ger nog samma euforiska känsla. Man TROR och hoppas på än det ena och än det andra. Psalmerna byts mot hejaramsor/sånger. Det spelar ingen roll - Alla har sin tro o söker sin lycka - det viktiga är nog att respektera andras val oavsett vad det är. Då föds inte missnöje, klagomål o ovänskap.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Ensamhet...

Fem en fredag v. 4: Isbrytare

Måndagstankar i v. 30