Fem en fredag v. 37: Namn

Åter igen fredag. Idag har jag varit inne i stan och träffat två vänner, Kristina och Birgitta. Kristina, eller Kicki som hon kallas, arbetade jag tillsammans med på dagis under tidigt 80-tal. Birgitta var mamma till ett av våra barn på förskolan. Birgitta och jag umgicks under en herrans massa år, och har sett varandras barn växa upp, och själva bli föräldrar. 

Vi tre, Kristina, Birgitta och jag, har under de senaste tio åren träffats två gånger om året och gått ut och fikat tillsammans. Vårens träff som skulle ha varit i maj blev av uppenbara skäl inställd, men nu bestämde vi oss för att nu fick det bära eller brista. Vi bestämde träff påTant Gredelin, ett mysigt litet fik. Det var åtta grader ute, men vi hade bestämt oss för att sitta ute. Så på med tjocktröjan och ut med filtarna, och sedan hade vi en härlig stund med många hjärtliga skratt. Sådant här behöver åtminstone jag just nu!

Och för att komma fram till fredagens Fem en fredag v. 37: Namn, hos elisamatilda.se, så vill jag säga att Kina Kristina Birgitta, ja det är mina namn det!

1.  Har du eller har du haft något smeknamn?
Under hela min uppväxt kallades jag, som yngsta barnet av 7, för Lillan av min mamma. Bland mina kamrater kallades jag alltid för Kina. När jag började i femte klass så var vi tre Kristinor i klassen. Då blev det så att alla, även lärarna, kallade mig Kina. En gammal mattelärare använde ch-ljudet i början av namnet. Det tyckte han var så fyndigt! 


2.  Har du velat heta något annat?
Har kanske inte i egentlig mening velat heta något annat, men jag är ju döpt till Kristina Birgitta, och eftersom jag alltid tilltalades Kina, så ställde det till en del problem. Automatiskt så skrev jag alltid Kina när jag skulle underteckna olika saker. Och inte sällan fick jag tillbaka handlingar för att underteckna med mitt riktiga namn. Jag beslöt mig för att lägga till Kina som tilltalsnamn i officiella handlingar. Men oj vilket dåligt samvete jag hade innan jag berättat det för min mamma. "Ja men det var väl bra," sa hon, och så var allt frid och fröjd. 
De gånger då någon reagerat över mitt namn, har varit i passkontrollerna i Hongkong och Taiwan! 😆

3.  Vet du vad ditt namn betyder?
Kristina betyder den kristna och beskyddaren. Kina är ofta en kort version eller ett smeknamn av Kristina. När jag tog det som tilltalsnamn fanns det bara fyra (4) personer i Sverige som hade det registrerat som namn. Idag är det 134 kvinnor, varav 100 har det som tilltalsnamn, och fyra (4) män.

4.  Finns det något namn som går igen i din släkt?
Går igen och går igen?! Två av mina systerdöttrar har döpts efter mig, den ena har Kristina som andranamn och den andra Birgitta. Min sons dotter heter också Kristina som andranamn, och det lustiga är att också hennes gammel-farmor hette Kristina.

5.  Matchar ett namn med personligheten?
Jag tycker faktiskt det! Eller också är det så att man vant sig vid att någon heter så eller så, och då tycker man att det namnet passar personen i fråga. Men det är väl ofta så att man har några namn på förslag när man väntar barn, och när barnet väl är fött så ser man efter någon vecka vilket namn som passar bäst?! 




Kommentarer

  1. det blir tokigt när flera i klassen har samma namn, jag har undrat lite varför du heter så...

    SvaraRadera
  2. När jag började läsa svaret på första frågan så läste jag i huvudet Kina som att det skulle uttalas som landet i öster, men det var tydligen fel ;)

    SvaraRadera
  3. visst behöver en sociala kontakter nu. det känns väldigt tydligt. på söndag tänker jag träffa en enda människa, utomhus om det inte regnar och är för kallt. i annat fall inomhus på flera meters avstånd. en energi - boost jag ser fram emot. vi hade en Kina hemma i byn också, minsann

    SvaraRadera
  4. Jag heter också Kristina, och drömde en period om att heta Christina i alla papper etc ,,,

    SvaraRadera
  5. Kina tycker jag är ett perfekt tilltalsnamn, mest för att det är så ovanligt och därmed står ut.
    Känner många som heter Kristina. Det är egentligen ett rätt tidlöst namn, men de flesta jag känner är över 60, några få kring 50. Birgitta är ett rätt gammalmodigt och hederligt namn. Men jag älskar Kina, namnet har karaktär:-)

    SvaraRadera
  6. Kina känns bra för mig. Det är jag! I min ålder är det väldigt många som heter Kristina, Birgitta och Margareta. Det var säkert våra mammor som tyckte att vi var som små prinsessor. 😍 Tror dock inte att det var så många som döptes till Desiré.
    Ja, de sociala kontakterna är väldigt viktiga, och lite känns det som att vi håller på att glömma avståndet. Det gäller verkligen att försöka tänka på det!!

    SvaraRadera
  7. Kina har blivit populärt, mest bland flickor tydligen. Ett fint namn! Kristina och Birgitta må förlåta men är de inte lite uttjatade...
    Numera är det ju ofta barn får namn efter städer, länder och platser, så jag tror du var lite före din tid!

    SvaraRadera
  8. Min bästa vän i ungdomsåren hette Kristina så min förstfödda dotter fick heta Anna Kristina trots att inga av namnen förekommit hos någon av mina anhöriga. Min yngsta dotter fick heta Margareta som andranamn efter sin farmor. Tycker att det var bra att du fick namnet Kina tillagt när ändå alla kallar dig för det!
    Ingrid

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Ensamhet...

Fem en fredag v. 4: Isbrytare

Måndagstankar i v. 30