Vilse i pannkakan

Är det någon som minns det barnprogrammet? Var ingen favorit bland oss vuxna, men ett och annat barn kanske gillade det. Dock inte min son. Men att vara vilse i pannkakan är nog inte lika skrämmande som att gå vilse i skogen. Och då ha jag kommit till den sista av elisamatildas fredagsfrågor från förra veckan: Om du gick vilse i en skog utan karta och kompass, skulle du då kunna hitta ut? Och mitt svar blev otvivelaktigt NEJ!

Jaa, så skulle det absolut vara för mig. Även med karta och kompass! Och jag borde kunna hålla reda på väderstrecken då jag i grunden är kartritare. Jag har t.o.m. ritat en orienteringskarta! Men det är vitt skilda saker att hålla reda på väderstrecken på en karta och i den vilda naturen! Jag älskar att knalla över stock och sten, insupa den härliga doften av skog. Men det nöjet avstår jag helt ifrån om jag inte har sällskap av en Skogs-Mulle. Eller möjligvis att jag gör det om det är ett spår upplagt i skogen. 

Och skulle det vara så att jag hamnade där ändå, så gör jag precis som jag lärt många barn under årens lopp. Jag kramar ett träd! Och jag gillar ju att kramas! 

Som någon kanske märkt så svarade jag väldigt kort på elisamatilda.se:s frågor i fredags. Sedan har jag gått närmare in på en fråga/dag. Ville bara se hur det funkade. Jag kan nog tycka att fantasin för nya inlägg börjar tryta så här långt i pandemins spår. Livet är liksom inte så innehållsrikt längre! Men det här har känts kul!