Omringad

av byggnadsställningar. Det är jag nu! Vaknade av försiktiga små knackningar i morse. Ställningsbyggarna såg väl att mina persienner var nerdragna, så de var mycket hänsynsfulla, för när de märkte att jag var uppe, så blev det betydligt ljudligare knackningar. Det tycker jag var lite gulligt! Och min altan ser ut att klara sig. När jag sedan intog min frukost tog takläggarna, på huset bredvid, också en kort rast.

Jag undrar om någon av dom heter Henrik eller Henry? För i så fall har han namnsdag. Henrik är faktiskt ett av Sveriges vanligaste mansnamn. Det har tyskt ursprung och betyder "hemmets härskare". Hela 60 022 (30 755) män heter så, och 7 kvinnor. Henke är ett vanligt smeknamn, som osökt får mig att tänka på Henke Larsson (de´du BP!). Känner även en hel del som heter Henrik, men ingen som står mig nära.

Henry är ett engelskt namn, men har samma ursprung som Henrik, nämligen Heinrich. Så Henry är också "hemmets härskare"! Det finns 21 986 (5 464) män som heter Henry men också 17 kvinnor, varav 2 har det som tilltalsnamn. Efternamnet Henry bärs av 117 personer. Men nu ska ni få höra! År 2021 föddes 343 barn som fick tilltalsnamnet Henry. Det var ett av de populäraste namnen det året och hamnade på plats 32 på Namntoppen! 

Dom jag kommer att tänka på när jag hör namnet Henry är Ford, Kissinger och Henry Runhag. Vem i alla sina dagar är Henry Runhag tänker ni nu! Jo, det ska jag berätta!

Mitt allra första "riktiga" arbete var som rit- och kartbiträde på Stadsingenjörskontoret här i stan. Då var kommunen inte större än att alla kommunens förvaltningar fick plats under ett och samma tak, och det i huset till höger på bilden ovan. Inne på gården (där bilen står) hade vi gemensam parkering. 

Jag brukade åka med Ingmari, hälsovårdsinspektören, då vi bodde i samma område.  Hon hade en gammal CW4:a. Till saken hör att den hade lite svårt för att starta ibland och då fick man putta igång henne (bilen alltså). En dag satt vi där i bilen och väntade på min syster. Plötsligt kände vi hur bilen började gunga fram och tillbaka. Vi tittade på vandra med uppspärrade ögon. Vad är det som händer?! Joo, bakom bilen står Henry Runhag, kommunens socialchef, i sin prydliga kostym och med portföljen under armen, och puttar på allt vad han kan. Svetten lackar på honom, och vi skrattar så vi gråter! Han trodde att vi inte fick igång bilen. Vi fick verkligen lägga band på oss, för att kunna gå ut och berätta att vi hade inte startat än. Det var Henry Runhag det!

Det var en sådan här bil Ingmari hade, fast hennes var blå.

¤¤¤¤¤¤¤