Fem en fredag v. 11:

 

1.  Vad hade du för orsak att fira senast?

Det var att jag träffade mina barn och barnbarn och åt middag med dem på Alla hjärtans dag.

2.  När klappade du senast händerna?

När jag fick ett positivt besked från sjukvården.

Klappa händerna så fort du kan

Klappa händerna så fort du kan

Klappa bakom

och klappa fram

Klappa rumpan lite grann

(en mycket populär barnvisa)

3.  Vad för något fick senast tummen upp av dig?

En ledarsida i en tidning inför Internationella Kvinnodagen den 8 mars.

4.  Firar du när tillfälle ges?

Jo men det gör jag allt. Det ger lite guldkant på tillvaron!

5.  Vilken dag på året firar du mest?

Det är julafton. Julen är den högtid som betyder mest för mig! Men det är också väldigt mycket runt julen nu för tiden. Jag har bara två barnbarn, och den ena fyller år den 21/12, och den andra den 27/12. Det är väldigt, väldigt viktigt att skilja deras firande från julen då! Absolut inget julpapper på födelsedagspaketen t.ex. 

¤¤¤¤¤¤¤

Vad gäller mitt svar på fråga 3, så har internationella kvinnodagen en alldeles speciell betydelse för mig. Då tänker jag på min systerdotter Åsa, en positiv och livsglad människa.

Åsa, som fick tvillingflickor när hon själv bara var nyss fyllda 18. En av flickorna har en intellektuell funktionsnedsättning. Tre år senare föder Åsa ytterligare en liten tjej, som även hon har en funktionsnedsättning och dessutom är missbildad utseendemässigt. Den här lilla flickan placeras direkt i en kvalificerad fosterfamilj, men Åsa har regelbunden kontakt med henne. Prognosen var att hon skulle leva en kort tid, men när hon avled 2013 hade hon hunnit bli 38 år.

Åsa blir så småningom ensamstående med sina två flickor, och arbetar inom vården. Dottern placeras senare i egen lägenhet på ett särskild boende, där Åsa anställs som assistent till sin egen dotter. L-L behöver assistent dygnet runt, och även hennes syster börjar arbeta på boendet + flera andra anställda.

Åsa kämpade verkligen både med sitt eget liv, för att få det att gå ihop, men också för att alla med funktionsnedsättningar skulle få ha en dräglig tillvaro. Hon drabbades själv av tarmcancer, som behandlades under många år. Till slut fanns inte mer att göra, och den 8 mars 2020 gick Åsa bort, 66 år gammal. Jag tror, som den kämpe hon var, att hon valde just den dagen. Därför betyder den 8 mars så mycket för mig!

👍👍👍👍👍👍👍

Anledningen till att jag gjorde tummen upp när jag läste ledarsidan i tidningen var att hon som skrev - "ifrågasatte om man verkligen visste att just denna dag kommit till för att uppmärksamma och belysa ojämställdheten och kvinnors situation världen över. Hon menar att det tyvärr inte verkar vara allmänt känt. Utan de senaste åren har medierna svämmat över med gratulationer till kvinnor på "våran dag". Företag gör reklam och delar ut rabattkoder dagen till ära. Så på internationella kvinnodagen, som finns till för att vi kvinnor är mindre värda än män, få vi rabatt på smink och skönhet.

Hon skriver också att, fira gärna hur fantastiska kvinnor är precis varje dag förutom den här. Låt den här dagen handla om det som den ska handla om.--- Visar du pojkar att känslor är något fint och inget dom ska gömma, eller ber du dom ställa sig upp och borsta av det som är jobbigt? Lär du din dotter att killar är taskiga mot henne för att de tycker om henne? Tror du på kvinnan som äntligen vågar berätta vad hon blivit utsatt för?

Den dagen vi slutar lära våra döttrar hur de ska undvika våldtäkt och istället lär våra söner att de inte ska våldta så kan vi börja prata om att fira. När alla dagar - året om - är lika mycket kvinnors som mäns." - (Det här är bara saxade utdrag ur ledarsidan. Den var betydligt längre och mer innehållsrik!)

¤¤¤¤¤¤¤

Trevlig helg!