Fem en fredag v. 36: Randomiserat
Senfärdig? Ja det kan man nog säga! Läste elisamatilda.se:s frågor igår, men sedan gick jag på bio och glömde alldeles bort att fylla i dem. Men bättre sent än aldrig, så här kommer mina svar:
1. Vad dagdrömmer du om?
Jag dagdrömmer ofta om att ha en släktträff, men varje gång jag är redo att sätta igång, så kommer det något emellan. Det är så mycket som ska stämma! Helst ska det vara varmt och skönt så att man kan vara ute. Och det ska också mycket till för att få ihop hela gänget (58 pers.), men det vore så himla kul!
Det här är från mina morföräldrars bröllop (1905). Det är deras avkomma som jag skulle vilja festa med.
2. Har du något smeknamn?
Mitt namn, Kina, var från början ett smeknamn, som jag så småningom tog som mitt tilltalsnamn. Eftersom jag var yngst av 7 syskon, så kallade min mamma mig alltid för Lillan.
Det här är inte vår syskonskara, utan en betydligt större. Min mammas farbror, Alfred Sundell, är upphovet till denna skara, som sedemera utökades med åtminstone ett barn till. Bilden är från 1922.
3. Om du kunde byta plats med någon under en vecka, vem skulle det vara?
Kan inte komma på någon som jag skulle vilja byta plats med. 😕 Ibland har jag tänkt att det skulle vara spännande att vara en fluga i taket, så man kunde höra vad människor verkligen tyckte och tänkte. Men en hel vecka! Tänk om någon tar fram flugsmällaren! 😱
4. Tror du på spöken?
Vet inte om jag vill kalla det spöken, men nog finns det en parallell värld till den vi lever i. Efter att ha bott i ett väldigt gammalt hus under 20 år, så har jag upplevt en del saker som jag varken kan eller vill bortse ifrån. Fick under den här tiden vara med vid två tillfällen då mina grannar tog dit ett medium för att kanske få en förklaring till vissa händelser. Det var oerhört intressant!
Jag bodde i dörren längst t.v. Den här bilden är från slutet av 1800-talet, och på baksidan kan man läsa följande text:
Till minne utaf mitt kära Föräldrarhem År 1896 den 15 Maj. Agnes Boden, Hämsta.
Vad jag förstår så är det Agnes och hennes familj som poserar där mitt på gårdsplanen.
5. Vilken fråga ställer folk till dig som du ogillar?
"Men hej! Är det du?" Det är klart att det är jag! Men nästa gång ska jag svara:
" Nää, det är Marty Feldman!"
¤¤¤¤¤¤¤
Trevlig helg!
Vi har haft enkla knytkalas, det behöver inte bli så märkvärdigt. Roligt att träffas, inte bara på begravningar... Sett en film om flyger som kollar livet på taket.
SvaraRaderaKnytis är bra, men vädret är osäkrare och likaså tillströmningen av folket!
RaderaVilka fantastiska bilder på din släkt, bröllopskortet är ju så fint, tänk att bruden hade en svart klänning då, och vilken slöja! Å så din mammas farbrors alla barn, ojoj! Min mamma var yngst av 9 barn, jag känner inte alla mina kusiner, en släktträff vore väldigt spännande!
SvaraRaderaHa en fortsatt fin helg!
Precis som med släktforskning, så är det kul med gamla släktfoton, och jag har försökt snappa åt mig dem när jag kommit åt. Släkten på mormors sida var baptister, och då var det nog bara en gåva att ta emot varje barn som kom. Jag kollade i min pärm, och Alfred hade 14 barn till slut. Ha det gott!
RaderaHahaha - sista bilden alltså:-) Så korkat att fråga om det är du, men ändå är det många som säger så....
SvaraRaderaSedan måste jag säga att det fanns en himla massa barn i din familj. Ja, det var ju innan p- pillret uppfanns förstås, men ändå. Å att vara yngst bland sju - du fick säkert aldrig nya kläder utan ärvde av dina syskon, eller...?!
Kina gillar jag skarpt. Äntligen något positivt med det namnet:-)
PS. Gillar bilderna du lagt upp. Helt otroligt! DS.
Visst är sista bilden bra! När man ser den så hoppas man att folk frågar: "Men är det du?" Min ena systerdotter funderade på om min mamma haft ihop det med Marty Feldman innan jag kom till! 😆
RaderaDet var många barn på den tiden, men Alfred verkar ha varit väldigt aktiv! Mina morföräldrar fick 11 barn. Morfar var predikant inom baptiströrelsen, och Alfred var pastor inom samma rörelse. När det gällde mina föräldrar så hade det inte alls med några religösa böjelser att göra, utan det var nog helt andra böjelser!
Så mycket nytt fick jag väl inte, men närmast mig var ju en bror, och till nästa syrra var det hela 6 år. Men mamma sydde om en hel del av hennes kläder till mig. Det medförde också att jag gick i "frivilliga slöjden" hela högstadet, och då fick man sy kläder till sig själv. Jag blev en riktig fena på att sy under en period.
Så bra att mitt namn ger potitiva vibbar, för det gör ju verkligen inte landet, och speciellt inte för min sonhustru, som kommer från Taiwan.
Ha det gott!
Tyvärr är det inte så många kvar av den stora släkt vi var förr. Antingen så skaffade vi oss yngre inga barn alls (som jag), eller på sin höjd ett. Så vi var sex kusiner som fick 3 barn. Ganska ovanligt tror jag...
SvaraRaderaKRAM-Susie
Tror det är så i många släkter. Fyra av oss sju syskon har tillsammans fått 10 barn, och dom i sin tur har fått 17 barn, som i sin tur hittills fått 13 barn. Och den gererationen är ju fortfarande unga, så det hinner kommer fler, men det kanske inte jag hinner uppleva.
RaderaJag hade ju också en uppsjö av kusiner, 19 på mammas sida och 25 på pappas. De flesta av dem finns ju inte längre, och många av dem har jag aldrig träffat. Men deras avkommor lever kvar. Men dom får inte komma på min släktträff! 😜
Ha det gott! Kram!