Selfie 9 om namn
Veckans Selfie hos klimakteriehäxan handlar denna vecka om namn.
1. Är du bekväm med namnet dina föräldrar valde att ge dig?
Kristina Birgitta, ja men det är helt okey. De tyckte väl att jag var som en liten Haga-prinsessa!
Trots det har jag tagit Kina som mitt tilltalsnamn, och det är bara mina syskon och deras barn som kallar mig Kristina. Anledningen till att jag ville ha Kina som tilltalsnamn och inte bara som smeknamn var alla problem med myndigheter, när jag skrev under papper eller skulle hämta ut saker på posten m.m. Så i slutet på 80-talet lade jag till mitt nuvarande namn.
2. Om du har barn, vad avgjorde i valet av deras namn?
Olof efter pappan och Mathias för att vi gillade det. Hade en arbetskamrat som skrek rakt ut när hon fick höra vårt namnval: " Neeej! Jag känner en gammal elak gubbe som heter så!" Men det har gått bra! 😁När Mathias bodde i London blev han dock ofta kallad Olof, eftersom tilltalsnamnet alltid står först där. Men man kan ju inte säga Mathias Olof, eller hur?! Det ligger fel i munnen!
För barnets skull tycker jag att föräldrarna inte ska välja ett för konstigt namn, t.ex. Månstråle eller Havrehjärta o dyl. Barn är fenomenala på att hitta saker som sticker ut, och kan vara otroligt elaka!
3. Vilket är det otrevligaste kvinno- respektive mansnamn du vet?
Otrevliga vet jag inte, men jag skulle aldrig döpa mitt barn till Rosa. Jag tycker det är ett ko-namn. När det gäller mansnamn så får namnet Anselm mig kontstigt nog att tänka på manslem (jo, vi hade en politiker som hette Anselm Andersson här). Vilken tur att inte så många heter det! 🥴
4. När folk gifter sig - tycker du då att makarna ska ha bådas efternamn
eller ska en av dom skala bort sitt?
Det är väl upp till var och en tycker jag. Själv är jag ju en av dom där som aldrig blev gift, vet ni! Men om/när jag gifter mig, så ska jag defintivt behålla mitt efternamn. Det är ju jag! Min sonhustru har både och, men hennes var ju så kort, så det blev bra tycker jag. Su Hellquist. 💓
5. Bästa hundnamnet?
Trolla, och det beror på att hon var en underbar hund. När jag flyttade ut på landet för 23 år sedan, så fick min hyresvärd en förfrågan om hon kunde ta emot en valp till en gatuhund från Spanien. Tiken hade blivit gravid på överresan till Sverige, så ingen visste vem av de andra hundarna som var pappan. Så småningom födde hon två valpar som, tro det eller ej, var totalt olika. Den ena såg ut som en lurvig schäfer, och den andra mer som en dobberman! Så den lurviga Trolla flyttade in på gården samtidigt som mig. Hon var en helt underbar hund. När hon avled efter 14 år var det gårdssorg!
6. Ska ägodelar "döpas" och i så fall varför?
Jag har faktiskt haft namn på mina bilar, varför vet jag inte. Den sista bilen har inte direkt ett namn, men jag kallar henne för AK-femman. Det beror på registreringsnumret som är AKF555. (Va hemsk jag är!)
¤¤¤¤¤¤¤
Ha en trevlig vecka nu!
På fjällvandring i Tänndalen 2002. Trolla i toa-kön!
Trevligt när namn går vidare till nästa generation, fast jag gillar korta namn, inte för många och inte alltför svåra stavningar... Inför pass så var svärdotter osäker på dotterns stavning efter hennes mor...
SvaraRaderaIdag är det inte självklart att man gifter sig, men juridiskt om man har barn ger det bättre skydd.
Jag sa att jag aldrig ska gifta mej, och OM så skulle jag inte byte namn, och inte ha barn. Men jag gifte mig, bytte namn och har fyra barn 🙂 Och våra svärdöttrar och barnbarnen har samma efternamn allihopa!
Visst har det blivit mer vanligt att man gifter sig, och jag tror också att det blivit mer vanligt att man inte byter efternamn som kvinna. Har man barn så tycker jag att det är bra om man heter samma. Jag minns från min egen uppväxt, då det var väldigt ovanligt att föräldrarna var skilda, att många lärare frågade inför hela klassen var min mamma och jag hade olika efternamn. Jag tyckte det var så skämmigt! Så tror jag inte det är nu för tiden!
RaderaHahaha, kul namn som du inte gillar, där kan jag instämma till fullo!
SvaraRaderaJaa, dom namnen döper man inte sina barn till! 😉
RaderaAK-femman - hahaha:-) Det namnet var ju givet med det registreringsnumret. Du och jag har samma tänk där. Döpte ju min nya bil också efter reg-numret. Kina - det är du, precis som BP är jag för dig. Kristina Birgitta - nej, det är INTE du (som Telia reklamen säger;-). Just Kristina är ett namn jag får dåliga vibbar av efter en elak kollega. Birgitta heter min tandhygienist;-)
SvaraRaderaHåller helt med dig om Rosa. Det är en Bregott-kossa;-) Jag behöll också mitt efternamn när jag gifte mig efter 34års-samboskap. Det är/var ju jag oavsett om jag var gift eller inte.
Trolla - där tänker jag på Labero...
Ett riktigt roligt inlägg som vanligt här hos dig:-)
Klart vi ska ha namn på våra dyrgripar BP! Hur ska vi annars kunna prata med dom?
RaderaNu sitter jag här och undrar varför du gifte dig efter att ha varit sambo i 34 år? För det var väl samma man? Jag tror att det är allt vanligare att kvinnorna behåller sitt namn. Var rädd om dig!
Tack för underhållande svar! Du ingår väl i gruppen som föddes när Haga-sessorna var höjden av "mode", det finaste Sverige hade att visa upp ...
SvaraRaderaJag håller med dig rakt över, att det blev tomt efter Trolla är lätt att förstå.
Jag är ju född 1945, så jag hamnade rakt bland alla små prinsessor. Min morfar ville att jag skulle heta Ingalill, så det är jag glad att det inte blev.
RaderaTrolla och katten Selma, som alltid trängde sig in hos mig, var alldeles speciella! ❤️